Your browser does not support SVG

Lantraser

Svenska Blåankor, Svensk Gulanka och Hedemorahöns och tuppar

Öråkers Gårds Lantraser

Idag finns Linderödssvin, Svenska Blåankor, Svensk Gulanka och Hedemorahöns och tuppar. Genemsamt är att samtliga raser är sk. Svenska Lantraser.

Vad är en lantras?
En husdjursras med ursprung från ett begränsat område och som har anpassat sig till den lokala miljön. Utmärkande för en lantras är därför anpassningarna till den lokala miljön – förmågan att överleva och producera.

I Sverige hotades Lantraserna när vi gick från ett småskaligt och självhushållande jordbruk till ett specialiserat och industrialiserat jordbruk. De äldre husdjuren som var anpassade till de lokala förhållandena var inte tillräckligt effektiva i det storskaliga och produktionsinriktade jordbruket. Först i slutet på 1900-talet insåg man lantrasernas betydelse för till exempel den biologiska mångfalden och bevarandearbetet av våra lantraser tog fart. Flera svenska lantraser hade då helt försvunnit eller blivit uppblandade med andra raser.

Varje land som undertecknat Konventionen om biologisk mångfald har ansvar för att bevara sina husdjursraser. I Sverige är det Jordbruksverket som har kriterier för vilka husdjursraser landet har bevarandeansvar för.

På Öråkers Gård vill vi vara med och göra en insats för att bevara och visa upp de fina Lantraserna. Vi är måna om djurens välbefinnande och att de ska få leva på större ytor och få arbeta med beredning av odlingsjord och andra insatser.

Linderödsvin

Oförädlad och skyddad svensk lantras 

Maggie och Tina föddes 31 januari 2020 på en gård utanför Söderköping, de kom till Öråker 25 april. Tina och Maggie har en viktig uppgift på Öråker. De hjälper att bereda marken för odling och gallra skogen.

Grisar är väldigt intelligenta och sociala djur. Linderödsgrisen är en sk. lantras (husdjursras av äldre typ). Även kallad pepparkaksgris

LINDERÖDSVINETS HISTORIA (Källa: Föreningen Landssvinet)

Våra tamsvin kommer från vildsvinet som har sitt ursprung i Europa, södra Asien och Afrika. I Sverige har tamsvin funnits sedan ungefär 4500 år tillbaka. De togs med som husdjur av de människor som hade invandrat till Sverige och blev mycket uppskattat.

Linderödssvinet har sitt ursprung i det gamla svenska skogssvinet som strövade i Sydsveriges bok- och ekskogar fram till slutet av 1800-talet.

Skogssvinskulturen upphörde definitivt i Sverige i samband med andra världskriget. Ett par fläckiga grisar av äldre slag räddades 1952 av Skånes djurpark. Och från det bevarande som där skedde formades i början av 1990-talet lantrasen Linderöds- svin. Föreningen Lantsvinet bildades 1992 för att bevara och skydda Linderödssvinet som en oförädlad lantras samt att verka för en sund och naturlig svinskötsel.

Vi som tar hand om ett Linderödssvin gör en viktig kulturgärning.

SNABBA FAKTA OM LINDERÖDSVINET (källa: Skansen)

Vetenskapligt namn: Sus scrofa domestica
Familj: Svindjur
Vikt: Hane (galt) ca 250 kg och hona (sugga) ca 150 kg
Mankhöjd: Ca 1 m
Könsmognad: 1-1,5 år för suggor
Parningstid: Vanligtvis på hösten
Dräktighetstid: Ca 115 dagar
Antal ungar: 4-12 kultingar
Medellivslängd: 8-10 år, ibland upp till 20 år
Äter: Mest växter
Förekomst i Sverige: Ca 300 st

Hedemorakycklingar

Hedemorahönan var förr mycket vanlig i trakten runt Hedemora i Dalarna

12 juni 2020 kom 25 Hedemora kycklingar till Öråkers Gård, ca 5 dagar gamla. De bodde första två veckorna i ladan och flyttade sedan ut till hönshuset.

Människan har troligen hållit höns som husdjur så länge hon har varit bofast. De fanns i varje hushåll och så småningom utvecklades olika raser i olika bygder. Ursprunget till våra tamhöns är det vilda hönssläktet Gallus i Sydostasien.

Hedemorahönan var förr mycket vanlig i trakten runt Hedemora i Dalarna. På grund av det kyliga klimatet där har hönan utvecklat egenskaper som en fågel i Sydsverige inte har. Detta visar sig bland annat genom att det på fjädrarnas undersida sitter ett extra dun, så kallat bidun. Bidunet gör att fjäderdräkten blir både tät och riklig och hönan ser större och kraftigare ut än vad den verkligen är. I vissa fall växer dunet ner på fågelns ben och det ser ut som om hönan har byxor på sig.

Färgen på fjädrarna varierar i svarta, gråa och bruna nyanser. Rasen är relativt tung med en tuppvikt runt 2,5 kg. Hedmorahönan är en mycket god värpare med goda föräldraegenskaper.

Hedemorahönan var mycket nära att försvinna på 1970-talet, då de allra flesta av Sveriges gamla lanthöns blev korsade med värp-hybrider. 1982 hittades en genetiskt intakt besättning i Dalarna och alla nuvarande genbanksdjurhärstammar från denna besättning.

SNABBA FAKTA OM HEDEMORAHÖNA

Vetenskapligt namn: Gallus gallus domesticus
Ordning: Hönsfåglar
Familj: Fälthöns
Vikt: tuppen 2-2,5 kg och hönan 1,5-2 kg
Könsmognad: 20 veckor
Ruvning: 3 veckor
Antal ungar: Upp till 20 kycklingar
Medellivslängd: Upp till 10 år
Äter: Växter och smådjur

SVENSKA LANTRAS ANKOR

Öråkers blå ankor

Det finns fyra svenska lantraser av ankor: svensk blå anka, svensk gul anka, blekingeanka och svensk myskanka. Våra svenska ankor härstammar från gräsanden, alla utom myskankan. För runt femhundra år sen började svenska bönder hålla tamänder – ankor. Då hade de ankkött och ägg att äta hemma på gården.

Ankhanen kallas andrik och honan bara anka. Ungarna kallas ällingar och de kan både gå och simma så fort de kläckts ur äggen. Änder och ankor är borymmare, det innebär att ungarna inte ligger kvar i boet för att bli matade. Tillsammans följer de istället med mamman för att själva söka mat. De håller ihop i grupp men lever farligt, de blir lätt själva mat åt rovdjur. Därför har fåglar som är borymmare stora kullar. Tamankor är dock ofta bättre skyddade eftersom de bor nära människan.

Svenska blå ankor är simänder, de doppar huvud och hals i vattnet för att komma åt maten. Ankor simmar bra men söker lika ofta sin föda på land. De vill gärna beta gräs och växter på land om dagarna, men övernatta i vatten – där är de säkrare mot räv och andra rovdjur.

Svensk gul anka härstammar från en flock av olika skånska lantankor och framavlades på 1900-talet. Ankans gula färg nedärvs konstant och kan variera från gulbrun till gulvit. Ankhanen har en ljus askbrun färg på huvud och hals, men är för övrigt gul. Ankhonans fjäderdräkt är jämnt gul, men det kan även förekomma att den är melerad.

KALLA FÖTTER

Ankor har simhud mellan tårna, vilket fungerar väldigt bra i vatten men sämre på land. De har värmeväxlare i ben och fötter vilket innebär att värmen i blodet återvinns in i kroppen för att fågeln inte ska förlora så mycket energi på vintern. Ankor har alltså kalla fötter, och det är meningen – då kan de stå på is och snö utan att frysa.

SNABBA FAKTA OM SVENSK BLÅ ANKA & GUL ANKA

Vetenskapligt namn: Anas platyrhynchos domesticus
Familj: Egentliga andfåglar
Vikt: 3-3,5 kg (blå anka) 2,5-3,5kg (gul anka)
Ruvning: ca 28 dagar
Antal ungar: 5-10 per kull (blå) 4-18 per kull (gul)
Medellivslängd: ca 5-10 år (blå anka) upp till 28år (gul anka)
Äter: Växter och smådjur